Julledigt och intensivträning

Vi kanske inte har det trevligaste vintervädret just nu, men all is har i alla fall smält bort från gårdsplanen vilket gjort att jag kunnat träna lite mera nu igen. Eftersom jag haft det lite kämpigt med Cerezo på senaste tiden har jag satt upp ett nytt "träningsprogram", och kört lite intensivare nu ett tag. Detta innebär korta pass dagligen i olika miljöer, inklusive manegebesök minst 1 gång/vecka + ev. ridning 1 gång/vecka. Vi är nu inne på tredje veckan, och hittills har det inte visat något tydligt resultat på förbättring (eller försämring för den delen). Det är så stor skillnad från dag till dag, ibland har han energi för fem och lyssnar inte alls, och ibland svarar han på minsta lilla kroppsrörelse från mig. Men de två senaste dagarna har han varit såå fin. Lugn, följsam och lyhörd! Så vi fortsätter nog såhär ett tag till, sen kanske han får lite paus att mogna och tänka lite igen..

Typisk Cerezo-min. :)

Eftersom största delen av min energi gått åt unghästen, så har Emilio hamnat lite i skymundan. Plus att underlaget och mörkret ofta varit emot oss. Men idag tog vi ett ordentligt träningspass och jag är så nöjd. Laddade upp med massor av positiv energi och planer på att bryta vårt träningsmönster. Vi har jobbat med samling nu i 6 mån, vilket på senaste tiden skapat lite "spänningar och oreda" så nu måste jag komma mig ur det och fokusera på något annat. Det finns ju hur mycket som helst att jobba på, men när man har fastnat i nånting skulle man behöva lite guidning mot rätt riktning. Det bästa jag kunde göra idag var avlastningssits + lång&låg (främst trav). Emilio kändes väldigt fin i kroppen, och jobbade mycket bättre igenom sig sen när jag satte mig ner och jobbade "som vanligt". Mycket renare gångarter och kunde släppa loss även i galoppen. Skönt tyckte både Emilio och matte.

Finfin Emilio på julafton. :)

 

Tack och adjö

För några veckor sedan hade vi storm, och därmed fick vi tacka och ta adjö av hästarnas tälthus. Det var väl inte helt oväntat att det så småningom skulle brista, eftersom det redan för två år sedan åkte upp i ett träd och fick en del skador... Det mest idealiska vindskyddet för häst var det väl inte heller, men man måste ta vad man har möjlighet till, och jag måste nog säga att det varit bättre än väntat. Förutom skydd mot väta och vind, har det även hållit bromsarna ute om somrarna. Och utan problem har Emilio och Cerezo bott där dygnet runt. Såå, samtidigt som det var tråkigt att hästarna blev utan hem, så fick vi ganska snabbt igång ett nytt projekt... Som en del har följt med på fb, men tänkte jag ändå skulle göra en liten sammanfattning från början till slut här också... :)

Maja och Emilio sommaren 2011

 

Cerezo myser vårvintern 2013

Stormens offer

Beslutsångest

Min lilla unghäst har växt ur sitt vintertäcke, och är nu i behov av ett nytt. Han går oftast utan täcke, och brukar klara sig ganska långt på fleecefodrat regntäcke, men när det är riktigt kallt vill jag ju att han ska ha ett vintertäcke i alla fall. Han har ju inte växt färdigt ännu, så då är ju frågan: köpa ett billigt eller ett dyrt? Det lutar nog mot ett Weatherbeeta, eftersom det är storfavorit hemma hos mig... och växer han ur de så får jag väl sälja de! Sen är ju frågan, vilken tjocklek? 100 eller 200g?

 

Här är några aktuella täcken från WB.
De randiga längst ner är en gammal modell på rea.

100g, 1200D

100g, 600D

220g, 600D

220g, 1200D

220g, 600D