fredag 27 december 2013

Julledigt och intensivträning

Vi kanske inte har det trevligaste vintervädret just nu, men all is har i alla fall smält bort från gårdsplanen vilket gjort att jag kunnat träna lite mera nu igen. Eftersom jag haft det lite kämpigt med Cerezo på senaste tiden har jag satt upp ett nytt "träningsprogram", och kört lite intensivare nu ett tag. Detta innebär korta pass dagligen i olika miljöer, inklusive manegebesök minst 1 gång/vecka + ev. ridning 1 gång/vecka. Vi är nu inne på tredje veckan, och hittills har det inte visat något tydligt resultat på förbättring (eller försämring för den delen). Det är så stor skillnad från dag till dag, ibland har han energi för fem och lyssnar inte alls, och ibland svarar han på minsta lilla kroppsrörelse från mig. Men de två senaste dagarna har han varit såå fin. Lugn, följsam och lyhörd! Så vi fortsätter nog såhär ett tag till, sen kanske han får lite paus att mogna och tänka lite igen..
Typisk Cerezo-min. :)
Eftersom största delen av min energi gått åt unghästen, så har Emilio hamnat lite i skymundan. Plus att underlaget och mörkret ofta varit emot oss. Men idag tog vi ett ordentligt träningspass och jag är så nöjd. Laddade upp med massor av positiv energi och planer på att bryta vårt träningsmönster. Vi har jobbat med samling nu i 6 mån, vilket på senaste tiden skapat lite "spänningar och oreda" så nu måste jag komma mig ur det och fokusera på något annat. Det finns ju hur mycket som helst att jobba på, men när man har fastnat i nånting skulle man behöva lite guidning mot rätt riktning. Det bästa jag kunde göra idag var avlastningssits + lång&låg (främst trav). Emilio kändes väldigt fin i kroppen, och jobbade mycket bättre igenom sig sen när jag satte mig ner och jobbade "som vanligt". Mycket renare gångarter och kunde släppa loss även i galoppen. Skönt tyckte både Emilio och matte.
Finfin Emilio på julafton. :)
 

torsdag 5 december 2013

Tack och adjö

För några veckor sedan hade vi storm, och därmed fick vi tacka och ta adjö av hästarnas tälthus. Det var väl inte helt oväntat att det så småningom skulle brista, eftersom det redan för två år sedan åkte upp i ett träd och fick en del skador... Det mest idealiska vindskyddet för häst var det väl inte heller, men man måste ta vad man har möjlighet till, och jag måste nog säga att det varit bättre än väntat. Förutom skydd mot väta och vind, har det även hållit bromsarna ute om somrarna. Och utan problem har Emilio och Cerezo bott där dygnet runt. Såå, samtidigt som det var tråkigt att hästarna blev utan hem, så fick vi ganska snabbt igång ett nytt projekt... Som en del har följt med på fb, men tänkte jag ändå skulle göra en liten sammanfattning från början till slut här också... :)

Maja och Emilio sommaren 2011
 
Cerezo myser vårvintern 2013
Stormens offer

tisdag 3 december 2013

Beslutsångest

Min lilla unghäst har växt ur sitt vintertäcke, och är nu i behov av ett nytt. Han går oftast utan täcke, och brukar klara sig ganska långt på fleecefodrat regntäcke, men när det är riktigt kallt vill jag ju att han ska ha ett vintertäcke i alla fall. Han har ju inte växt färdigt ännu, så då är ju frågan: köpa ett billigt eller ett dyrt? Det lutar nog mot ett Weatherbeeta, eftersom det är storfavorit hemma hos mig... och växer han ur de så får jag väl sälja de! Sen är ju frågan, vilken tjocklek? 100 eller 200g?
 
Här är några aktuella täcken från WB.
De randiga längst ner är en gammal modell på rea.
100g, 1200D
100g, 600D
220g, 600D
220g, 1200D
220g, 600D
 

fredag 15 november 2013

Veckan som gått

Eftersom jag hade en h*lvetesvecka förra veckan och fortfarande är sjukledig har jag försökt ta det lite lugnare med hästarna nu.. men de måste ju ändå tränas lite. I tisdags var jag två dagar efter med Cerezos träning, vilket märktes på hans energi. Hans träning består fortfarande enbart av longework, men de senaste två-tre gångerna har jag satt in lite groundwork på slutet. Med andra ord är det inte längre omöjligt att jobba honom i groundwork. Han är långt ifrån bra i kroppen - bogen sticker låångt ut osv. Men nu senast gick han hur lugnt och fint som helst längs väggen, och fick t.o.m. in några steg sluta. Så det var en stor seger för oss.
 Emilio har varit promenadhäst tills igår, när jag gjorde lite longe- och groundwork med honom. Och den hästen är ju så svår ibland, eftersom jag inte alltid vet hur mycket jag kan pressa. Jag hittar inte rätt ord att beskriva Emilio, men om vi säger att de andra två är lite egensinniga, så är Emilio motsatsen. Vet inte om egensinnig är rätt ord att beskriva dem heller, men de tar inte så lätt år sig, och har många egna tankar och funderingar som de visar på ett eller annat sätt. Medan Emilio tar åt sig lätt och "kryper ihop", och stänger av om han inte förstår eller jag misstar mig och pressar för hårt.
Men igår jobbade jag som sagt lite med honom, och fastän han känns som en stor klump, i jämförelse med Cerezo på longen, så går det bättre och bättre. Sen vågade jag mig på lite handwork längs väggen. Bästa skolskritten på länge, och lite försiktiga halva steg. Det som är knepigt just nu är att få honom framåt, så fort han börjar trampa under sig tappar han farten och står på stället. (Jag börjar förstå varför alla tränare tjatar om att han ska framåt i samlingen ;) nu vill jag ha honom fram också). Testade istället att ta honom från lite trav ner i samling, och där kom det väldigt fina tvåtaktiga steg.. halva steg/piaff-whatever. Skulle behöva filma och få lite guidning för att inte tappa tråden nu..
Och så har vi miss Maja, som jag inte träffat på en vecka. Hon gick i tvåtaktig skritt som om hon aldrig hade gjort annat. Ville ändå få henne att börja trampa under sig lite mera, men där sa det stopp. Hon ställde sig som vanlig på två ben, eftersom stegring, levad och skolskritt är mycket lättare än att trampa under sig i skritt. Nåväl, med nytt bett i munnen och min kedjekapson, så gick det bättre med ridningen i alla fall.. tills jag höll på att flyga av. Det kom lite oväntat, men efter galoppfattning och ett galoppsprång kom det en rejäl bockning och "ryggskjut". Jag tror att det blir överflöd av östrogen när vi umgås, eftersom vi inte alltid fungerar så bra tillsammans. ;b

måndag 4 november 2013

He va int igår..

Länge sedan sist, så nu tänkte jag att det skulle vara dags för en uppdatering så ni vet att jag lever. Jag har varit sjukledig nu några veckor, och har några veckor kvar ännu, så helt normal vardag är det inte just nu. Men på hästfronten rullar det på ungefär i vanlig takt. Känner mig ganska nöjd över min aktivitet över hästar och träning i oktober i alla fall..
 
Emilio har tyvärr haft det lite jobbigt med träningen de senaste veckorna. Till först kändes det bara som rörelse-störningar skapad av "presspanik", men senare började jag fundera om det faktiskt är hans spatt på högerbak som krånglar. Dels för att lugna ner mig själv lite tog vi paus i tränandet ett tag och övergick till lite mera terrängridning. Nu har jag däremot försiktigt börja träna igen och han känns mycket bättre. Fortfarande finns det en liten störning kvar, men jag hoppas vi kan jobba bort det nu när han verkar bättre i både kropp och huvud.

Cerezo "mårar åpå". Ibland känns det som han fuskar väldigt mycket när jag jobbar med honom. Samtidigt som han även är väldigt duktig och lyhörd. Det är svårt det där, och det underlättar inte att jag är utan ridbana med jämt underlag. (Vi jobbar ju på gården, där marken lutar lite, och när det går nerför i vä. varv åker bogen alltid inåt) :/ Men, det mest positiva kan vi väl säga är att han inte på väldigt länge har försökt bryta av utåt (eller inåt) i volten när vi jobbar. Ibland har han så många egna åsikter och försöker allt för att göra saker annorlunda än vad jag vill, och att bryta utåt är en sak som förut var hans "favoritgrej".
Höstmorgon hos hästpojkarna
Och så har vi lilla Maja. Hon hade tyvärr magrat en hel del under hösten och i hopp om att få upp henne lite i vikt innan nästa flytt så tog jag hem henne i mitten av oktober. Har känt igenom henne och försiktigt börjat träna lite mera nu, och det är verkligen ingen dålig häst det där. Däremot skulle jag behöva nytt stångbett och kapson, för det som hon har nu gör henne mest bara stum och fungerar inte alls bra på henne. Men men, i fredags flyttade hon till grannbyn där hon kommer stå i vinter som sällskap åt ett fjordsto. De verkar fungera bra tillsammans, så det gläder mig att hon både har nattbox och kompis i vinter. :)

onsdag 25 september 2013

Summa Summarum

Jag har nu suttit i flera dagar och försökt skriva ihop en liten sammanfattning av min tid som praktikant, men det blir aldrig bra. Så nu tänker jag bara säga som så;. Fastän början kändes förjävlig, och det nästan tog över 1½ mån. innan det kändes bra, så ångrar jag absolut inte att jag åkte. Ju längre mot slutet jag kom, desto bättre började jag trivas och hade ingen stor lust att åka hem längre. Och vad gäller träningen med hästarna är det ju bara helt fantastiskt hur mycket jag/vi fått ut av vistelsen. Så Tack för mig, så kanske vi ses igen i Danmark! :)
Cerezo och grannarna. :)
 

måndag 16 september 2013

Det går på det sista

Idag har jag haft min sista dag på jobbet, därmed har jag även haft de sista träningspassen med hästarna idag. Imorgon blir det att börja packa in alla grejerna i bilen igen, och städa upp efter min vistelse här. Har varit en småemotionell kväll.. Efter träningspasset med Cerezo höll det nog på att komma lite tårar. Jag är så otroligt glad och stolt över vad vi åstadkommit, och över att jag fått den här möjligheten med hästarna. Inte nog med det så kom min älskade roommate tillbaka ikväll, och att veta att jag snart lämnar en person som kommit att bli en god vän känns inte så roligt. Men, hoppeligen ses vi igen!
 
Och som alla mina facebookvänner redan vet har min fina PRE hingst blivit avelsgodkänd. På fredagmorgonen styrde jag alltså bilen och den lånade trailern mot Sverige. Åkte båt mellan Helsingör-Helsingborg, och lillkillen stod så lugnt och fint hela vägen till Vallåkra och Pepino PRE. Eftersom Cerezos far ägdes av Pepino PRE hade jag sedan länge hoppats på att få se honom under den här resan, men under trista omständighetet gick han bort tidigare i år. :( Men men, på plats visades Cerezo, samt två ston. Cerezo tyckte inte det var speciellt roligt att stå stilla under tiden den spanska delegaten tog alla mått osv. men vi kom oss igenom. Han kanske inte är den mest rastypiska PRE'n, men han fick bra bedömning utan några defekter. Dessutom blev han omregistrerad från brun till svart, så det är ju alltid ett plus. Svart är ju inne. ;)
foto: Sara Rudqvist
 

onsdag 4 september 2013

Rubrik..?

De senaste veckorna har det varit väldigt intressant att jobba med Emilio. Resultatet under träningen blir inte detsamma varje dag, och det är inte alltid några stora förbättringar. Däremot känns det som om det alltid är någon ny del som faller på plats eller förändras lite varje dag. Jag kanske inte alltid är så nöjd med helheten, men jag försöker att uppskatta just de där små sakerna!
 
Med Cerezo är det däremot inte lika intressant, dessutom har han varit lite "all over the place" på senaste tiden. Men idag tog jag i alla fall ett kort träningspass med honom, och han fungerade över förväntan. Lyssnade och gjorde det jag bad om... fastän hans vänstra varv är så jobbigt!!
 
För övrigt flyger dagarna iväg, och ännu en sak som jag kommer glädjas mycket åt att få komma hem till i Esse är höet. Det danska höet är inget att hurra för precis... är det inte dammigt, så luktar det eller ser allmänt dåligt ut. Hästarna har heller inte varit så förnöjda, och Cerezo började hosta där i början p.g.a. dammet. Men, snart får de äta äkta hö, made in Esse! :)
 
Emilio i sitt Esse. ;)

söndag 1 september 2013

Update :)

Är de det här man kallar för bloggtorka? Har flera gånger tänkt att jag ska skriva, så ni har nånting att läsa, men jag har varit helt utan inspiration till att skriva. Men nu ska jag försöka tänka igenom vad som hänt och ge en liten uppdatering i alla fall..
 
Under den senaste veckan har det varit en hel del städande och fixande inför Bent kursen, som gick av stapeln nu i helgen. En trevlig kurs blev det, med lite ny inspiration och ny förståelse för vad vi jobbat med under den senaste månaden. Dvs. det har varit en hel del fokus på huvudet och lösgöring av alla dess delar... som i sin tur har lett oss vidare till skuldrorna, och bak till bäckenet. Innegrejen just nu är tydligen också att jobba hästen i handwork från utsidan. Det är väl delvis en process för att få ställning och lösgöring och delvis en grej för att checka och hästen svarar på samma hjälper, fast man själv är i en annan position. Givetvis är det ett av många hjälpmedel för hästen, om det så behövs. Kan ju själv säga att jag jobbat på det här viset med Emilio från marken nu, och via det här klarar han av att jobba mycket rakare och mera harmonisk, speciellt när jag går upp i lite samling.
 
Ridit en del har jag ju också gjort. I skritten löper det väl på som vanligt, ibland är han lite spänd, ibland är han trevlig i handen, men överlag tycker jag att vi "hittar vidare" ganska bra. Travat en hel del har vi även gjort. Tänkte nog i fredags när jag satt där uppe och skumpade "ååh, vi kommer aldrig hitta en bra ridtrav". Sen tog vi några mycket fina galopplyft från en energisk travsamling, och sen släppte han plötsligt ner mig på insidan i traven och oj vad jag satt bra där! Bara att kämpa vidare alltså!
 
Av Cerezo börjar det som sagt bli mycket häst. Han har jobbat väldigt fint på träningarna och har hittat en mycket bättre balans i sin kropp nu. Lite vilsen känner jag mig fortfarande ibland, och kan kanske tycka att det borde "släppa" mera mellan träningarna... men kanske det kommer och jag får mera förståelse. Testat lite galoppfattningar har vi också gjort. Det tog en stund innan hans huvud förstod vad jag ville och sen att få den stora kroppen med också. Men idag kom det fina lyften på kommando!
 
Jaa, det var en liten sammanfattning i alla fall.. Jag har för övrigt bara 2½ veckor kvar här, vilket känns ganska konstigt. Snart ska jag alltså hem, vilket är så otroligt roligt! Samtidigt som jag kommer sakna allting här.. och det är ju inte precis så att man kan köra några km och komma på besök och träning varje vecka heller.. :( Men, jag ska suga i mig så mycket kunskap som möjligt nu på slutspurten!

måndag 19 augusti 2013

Liten blir stor

Vet ni va, de börjar bli häst av min lille kille. I fredags hade vi träning för Michelle, och vilka steg det kom. Han började verkligen jobba med bakbenen och trampa under sig nu. Testade honom med lite olika saker på longen, som att förstora och förminska volten, samt tog med lite öppna där vid minskandet av volten. Höjde armarna och "gjorde mig stor" för att få honom att komma till mig - och därifrån ska hoppeligen slutan komma så småningom. Långt travpass tog vi, och försökte överlag få honom att reagera lite snabbare på mina hjälper. Han har det lite jobbigare i vänster varv, men va ska inte det bli bättre med tiden.
Har även som mål att promenera med honom utanför hagarna varje dag, för att han ska vänja sig med andra hästar och rörelser. Idag tänkte jag nog "varför ska jag ha en hingst?". Det blir bättre hela tiden, jag har kontroll osv. men nog skulle det vara såå mycket lättare om han inte var hingst. Då skulle jag ju inte ha det här "problemet" att jobba med. Nåjaa, nu e de såhär, och utifrån de får vi fortsätta att jobba. Fin e han ju iaf..
 

fredag 16 augusti 2013

Besök hos Bent

Igår styrde jag bilen 150 km söderut, och besökte självaste Bent Branderup. När jag en gång är i Danmark, var jag ju tvungen att hoppa på möjligheten. Och det var ju verkligen en upplevelse att få se Bent träna live, och se alla hästar som man tidigare bara sett på foto och film. Zarif var ju bara såå läcker!! Tyson va' inte långt efter... och alla andra, men de två stod ut!





 
 
Största orsaken till besöket var ju givetvis att Anna-Clara var på plats som veckoelev, tillsammans med Katrin, som jag också ridit för några gånger. Det var väldigt roligt att träffas igen, och få diskutera lite häst och ridning (och allt möjligt annat också). :) Den här dagen kunde ju inte ha kommit mera passande, med tanke på min svacka i träningen. Fick verkligen ny inspiration, och lite andra planer inför framtiden börjar ta form... :) Och så fick jag ju träffa Anna-Claras hästar igen. Lika fina som vanligt!
AC och Acacia
 

onsdag 14 augusti 2013

Vilsen

Just nu känns det som om jag skulle vara inne i en dimma, och vet inte vartåt jag skall gå. Jag känner mig helt lost i ridningen och vet inte alls vart jag strävar. Varför rider jag? Vad vill jag med ridningen? Efter förmiddagens träningspass kändes det som jag fick ultimatum att "skärpa mig" eller åka hem. Jag kom hit för att lära mig mera, jag är här av egen fri vilja, och vill fortsätta vara här.. Men hur jag lättast och mest smärtfritt hittar tillbaka till rätta tråden, det kan jag inte svara på just nu.
 
Det var en väldigt tung morgon idag alltså, men efter lunch blev det lite bättre. Träningen må vara i obalans, men jobbet det flyter på! Ibland bättre och ibland sämre, men that's life. Idag var det i alla fall en ganska bra jobbdag, trots det ostadiga vädret. Lite småirriterad av alla diskussioner under dagen är jag fortfarande. Känns som jag fått stämpeln "världens mest negativa person", men det är jag ju inte. Visst, jag kunde vara bättre på att "vända på steken" och ta det negativa och göra det till något positivt, men förändringar sker inte på en dag.
 
Och sist men inte minst - till er som läser den här bloggen. Det är min blogg, det är mitt hästliv och mina åsikter - nånting jag har rätt till. Jag är inte den som vill försköna sanningen, därför skriver jag som jag har det. Dvs. har jag en dålig dag så skriver jag om det, fungerade hästarna bra på träningen, ja då skriver jag också om det. Om det inte faller någon i smaken, så behöver ni inte läsa, och om någon har en åsikt, så får ni mer än gärna kommentera! Jag ser ju att ganska många läser, men få säger nånting..

tisdag 13 augusti 2013

Efter regn kommer sol..

.. och så kommer det regn igen. Det eviga "upp-och-nerandet" fortsätter och idag har jag haft en riktigt dålig dag. Först drog Emilio ner humöret - Samtidigt som han gjorde så fina diagonala steg i handwork, så kunde han inte gå rakt längs långsidan i groundwork. Jag blev så arg och ledsen, eftersom de här kan han, men ändå klarade jag inte av att få honom rak. Åh, vad jag kände mig dålig i den stunden... men men..
Sen var de lillens tur. Sandra ledde honom genom ponny stallet och ute på gården några gånger. Fastän han var lite ofokuserad idag, har det redan på några dagar börjat gå bättre. Sen blev det träning för Michelle och nu säger jag det "han gick bättre i lördags". Men som jag sa, jag märkte redan när jag tog honom ur hagen att han inte var fullt fokuserad idag. Dessutom kände jag mig lite förvirrad över vad jag skulle göra, och vad jag strävade efter under träningen. Ingenting har alltså fungerat idag..
Hade även tänkt rida lektion ikväll, och träna en ny häst, men med tanke på hur kasst det kändes efter dagen så fick jag skippa det. Är helt slut i kroppen och huvudet, och jag vill bara lägga mig under täcket och gråta... Men, imorgon är en ny dag!

söndag 11 augusti 2013

Halvtid

Nu har jag varit bosatt i Danmark hela 6 veckor. Det betyder även att jag varit här ungefär hälften av den planerade tidsperioden. Tiden den bara flyger i väg, och jag hade gärna stannat längre... dvs. om jag hade lite lön och jobb endast 5 dagar i veckan - då hade det varit perfekt. :)
Idag har jag för övrigt haft min stalldag, vilket har gått väldigt bra. Alla hästarna har varit snälla, vilket underlättar arbetet rejält. ;) Verkat klart ponnyn Emil har jag även gjort, och Cerezo har varit ute och tittat på hästarna i hagen. Fick lite hanteringshjälp förra veckan av stallmästaren, och efter att jag lärt mig de nya "tagen" har det fungerat väldigt bra bland andra hästar, vilket känns fantastiskt! Imorgon börjar en ny vecka, familjen är hemma, och vi kommer ha träning med Michelle igen. Nu känns det som vi har mycket att jobba med, och det ska bli så roligt att börja på igen! :)
 

tisdag 6 augusti 2013

Back on Track

Nåja, nu börjar jag vara "back on track" för den här gången. Bättre dag, lunchmöte och lite schemalagda dagar framöver, men...

Min hingstpojk uppförde sig inte alls bra i morse när jag ledde honom från betet förbi hästarna vid stallet. Så han förstörde min morgon ganska rejält, och det får ju en att fundera om det någonsin kommer att bli bättre, eller om han är ett hopplöst fall. Får jag inte snart lite bättre pli med honom bland andra hästar vet jag inte vad jag ska börja göra. :/

Och från en sak till en annan så kom stallägarna hem igår kväll igen, så innan Michelle åkte vidare till Bent på sommar akademin hann vi ha ett träningspass idag. Kändes inte så bra inför träningen, men, vi gjorde vårt bästa och visade vad vi har jobbat på. Michelle var åtminstone imponerad och påstod att vi gått framåt på alla håll och kanter. Som jag skrev för någon dag sedan, tycker jag att den egna träningen fungerat väldigt bra, trots några små bakslag ibland. Så det är ju bra att få en liten bekräftelse att arbetet går rätt väg.
Traven då, som jag tyckte var så dålig igår. Jag tyckte den var lika dålig idag, bortsätt från några trevliga rena steg. M. tyckte däremot det var väldigt bra trav, p.g.a. att det var bra travsving(?). Så nu ifrågasätter jag ju såklart min känsla... Men som sagt, vi har ju inte börjat jobba med traven ännu, så det är väl nånting vi måste hitta tillsammans, och som Emilio måste lära sig "på nytt". Det kan ju bara bli bättre! Och för att citera min tränare: "Don't be so fucking hard on your self". :P

måndag 5 augusti 2013

Ny vecka, nya utmaningar

Då var det åter igen en ny vecka, och jag är fortfarande på plats. Ikväll har ridskoleverksamheten kört igång för höstterminen och p.g.a. dåligt planlagd kväll kändes det inte så bra att jobba idag. Dessutom är jag lite extra känslosam just nu eftersom jag börjar komma in i en period av stark saknad av familj och hem. Och för att inte nämna träningen, som idag kändes som ett slag i ansiktet.
Har egentligen inte alls jobbat i trav ännu, men fått "ok" att trava lite om det känns bra i skritt. Så idag travade jag lite (för ca 5e gången). Emilio kan inte längre trava - tror inte han har travat sådär dåligt någonsin (för att ta i lite nudå). Det här gör ju att jag undrar om vi har ställt om hans "rörelsemönster" så pass mycket att han inte fungerar i traven nu. Men så är det väl inte? Vi har ju som sagt inte alls börjat jobba med traven ännu, så när han lärt sig nya rörelser i skritt, måste han väl ändas lite i trav också? I don't know... Ett väpnarprov om en månad kan jag bara drömma om i alla fall. Jag rider inte bara för att nå ett prov, men det vore ju såå roligt att någon gång kunna rida upp och få en liten extra bekräftelse att man rider bra!
Ser ni var mina hästar går på bete? :)

lördag 3 augusti 2013

Stalldag

Idag är det min stalldag, dvs. jag sköter stallet själv en av helgdagarna. Eftersom inga hästar tränas under helgerna är det inte  mycket jobb. Men det är ju det här vanliga; promenera, mocka, sopa osv. Ska dock försöka hinna verka en ponny idag, och eventuellt även Emilios bakhovar.
 
Igår hade jag lite kvalitetstid med lillkillen - lite extra puts av päls, och allmänt gos. :) Sen var det träning som gällde. Och oj vad duktig han var, jag e så stolt! Bara på några dagar har han hunnit tänka igenom det jag bad om på senaste träningen, och gjort för-bättringar. Hade gärna tränat mera nu, men jag håller mig till två gånger per vecka. Vill inte att han ska överarbetas och tröttna på att jobba när han ännu är så ung.

torsdag 1 augusti 2013

En evig berg- och dalbana

Min självständiga träning med Emilio den senaste veckan, skulle jag vilja påstå har gått ganska bra. Sen jag kom hit har jag lärt mig att tänka lite annorlunda på träningen - förr har jag alltid tänkt mycket på hur hästen fungerade igår, eller förra veckan, eller hur den "brukar fungera". Det här har ofta gjort att jag haft för stora förväntningar, och kanske har krävt mer än jag borde, vilket i sin tur har lett till ett mindre bra ridpass. Nu har jag mer och mer börjat tänka "inom den här dagen". Såhär ser dagsformen ut idag, och utifrån den jobbar vi.
Något annat som blivit bättre för mig själv, är att jag börjar känna allt bättre hur hästen rör sig, och vad jag strävar efter. Emilio å sin sida har snappat upp många nya hjälper, som jag ger honom. Via sits, skänkel, spö, tygel... Speciellt skänkeln är något som jag lärt mig att använda allt mer. Men nog om det, tänkte bara säga att det idag däremot gick det riktigt dåligt med vår träning. Så nu är jag lite lost vad gäller markarbetet.. och hur ska man hitta lagom, hur mycket ska man pressa? Idag blev det helt klart för mycket.. :/
Nåväl, på eftermiddagen fortsatte jag mitt hovverkande. Idag blev det Kejser och Chestnut. Är förvånad att jag klarat av att verka 14 hovar på fyra dagar, utan desto värre krämpor. I vanliga fall brukar jag vara allt skakig i benen och ibland allmänt slut i kroppen efter bara två hovar. Nu känner jag lite i benen, och lite i bröstryggen, men annars är jag helt ok! Tror att allt promenerande under den senaste månaden kan ha något att göra med att benen är starkare just nu.
Kejser
Chestnut

onsdag 31 juli 2013

Stallets skönhet

Ja, jag tycker faktiskt att Miss Zippi är en av stallets finaste hästar/ ponnyer. :) Och idag har hon blivit verkad av mig. Stallmästaren såg mig häromdagen när jag verkade Cerezo, och eftersom hon tyckte jag gjorde ett sånt fint jobb fick jag förfrågan om att verka ponnyerna. Samtidigt som det är ett hårt arbete (som även är dyrt!), så känns det ju som en ära att bli tillfrågad, och få höra att ens jobb är fint! Imorgon är en ny dag, och flera ponnyer står på kö! Trevlig kväll!

måndag 29 juli 2013

Life's hard!

Stallägarna är på semester, stallmästaren är tillbaka från sin semester och jag har haft allt annat än positiva tankar de två senaste dagarna...
Största orsaken till att jag åkte som praktikant var att jag ville få lite omväxling i vardagen och komma mig ut och se lite mer av världen än bara lilla Esse. Att förbättra sin egen ridning och jobba med hästar tänkte jag kunde vara perfekt för mig. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig av att vara praktikant, men de känns som de inte blev helt rätt i alla fall. Jag har ändå varit här nu en månad, så jag tycker jag har rätt att göra en bedömning efter så pass lång tid.
Jag älskar undervisningen, och det är verkligen träningspassen som gör att man orkar ta sig igenom dagarna. Men nu när stallägarna är på semester blir det ingen undervisning på två veckor. Istället är det bara jobb på jobb! Och det är inte så att man kan tänka "jamen, bara jag får färdigt det här så kan jag ta lite ledigt en stund", nej, jobbet tar aldrig slut. Så just nu känns det inte alls bra.
Ibland undrar jag om det bara är jag som har fel attityd till jobbet. Borde jag "suck it up", och acceptera att det är såhär nu och så ska jag leva ännu två månader. Det är svårt när man så gärna vill ha egna åsikter och är van vid att sköta saker och ting på ett visst sätt. Men, när man sliter från morgon till kväll, då känns det ibland såhär.. Och det värsta är ju att det inte alls är roligt att jobba med hästar. Inte på det här viset/ under dessa villkor.

tisdag 23 juli 2013

Superhästarna!

Cerezo - Min lille hingstpojk, min bebis, som e så snäll och söt. Han har under vår tid tillsammans lyssnat bra på mig under alla omständigheter, men jag har ofta märkt att han ändå inte alltid varit med mig helhjärtat. Respekten för mig och fokus har inte alltid varit på rätt ställe, och det är något vi jobbat mycket med nu under träningspassen, som varit ~2 ggr/vecka.
Vi har för det mesta jobbat på longen - haft lite övningar med varvbyten, bogförflyttning, övergångar... Och han är så fin! Han lyssnar väldigt bra och han tränger sig inte inåt med bogen lika ofta längre (vilket jag känt har varit största problemet sen jag började jobba med honom). Jag har aldrig känt att det varit hopplöst, men nu öppnar det sig helt nya dörrar, och det känns som vi verkligen kan göra det här och bli nånting! :)
Emilio och Cerezo 2011
Emilio - Stålmannen själv! Fantastisk häst som kämpar så det knakar. Vi har under tre veckor jobbat i skritt, skritt och skritt. Varje träningspass börjar från marken, längs långsidorna. Vi försöker få sänkning av höft, som i sin tur leder till samling... piaff. Han är snabb på att förstå vad han ska göra, ibland är det lättare, ibland svårare. Några gånger har vi fått igenom väldigt fin sänkning/samling, med noll tryck i handen, så mäktig känsla!
Ridningen då, att få alla delar att passa ihop. Att få min kropp rätt, för att han ska kunna trampa fram till mittpunkten och släppa ner mig på insidan. Ibland är det ju så jobbigt alltså, men det känns som jag varje dag har lite lättare, och snabbare hittar ett bra läge. Sen är det öppna och sluta, vidare till skolskritt, samling... testar på lite diagonala steg. Och fortfarande är hästen med mig och kämpar, vilken kille. Så duktig är min gamle travgubbe!
2011- Tillsammans då, tillsammans nu!
 Hoppeligen blir det så resten av deras liv! :)
 

söndag 21 juli 2013

Avelsvärdering

 
Det var ju tänkt att jag skulle försöka få Cerezo avelsvärderad i år, och eftersom det ytterst sällan blir visning i Finland, är det Sverige som gäller. Datum för årets visningar kommer bli i September, vilket betyder att jag fortfarande befinner mig i Danmark, och har lätt att ta mig till Skåne. Men, det är nu all tvivel och alla funderingar börjar dyka upp.


Först och främst - är vi redo? Är Cerezo tillräckligt mogen i kropp och huvud? Jag har ingen aning om hur de vill att en PRE ska se ut och hur de ska bete sig. Han är ju inte den lugnaste hästen precis när det är mycket på gång på ett nytt ställe. Sen måste vi väl ha veterinärintyg för att åka till Sverige. Och allt detta veckan innan jag hade tänkt åka hem. Behöver jag nytt intyg veckan därpå? Är det inte lite onödigt att köra fram och tillbaka över gränsen om vi ändå snart ska hem..?
Jag vet ju att jag kommer ångra det om jag inte visar honom, men det är även lite annat som måste fixa sig innan jag överhuvudtaget kan åka iväg. Det är ju bara så att jag vill ju inte ha dessa bekymmer två månader på förhand... :(

söndag 14 juli 2013

Jobba, jobba!

Snart är helgen förbi, och så har det gått ännu en vecka här på Enggaarden. Ibland är det stressigt, slitsamt och "bara så jobbigt" att vara här, men överlag har den här veckan gått väldigt bra! Vi börjar få igång en rutin, och får det att flyta på ganska bra nu. Dessutom är sommarens andra, och sista ridläger över, och stallmästaren har åkt på semester.
Under gårdagen påbörjades detta projekt:
Underlaget i ridhuset ska ut, och nytt ska in. Så det har inte blivit så mycket ridning i helgen. Det finns visserligen en utebana, men underlaget är inte så trevligt där och så dammar det så hiskelit mycket. Och jaa, orken har ju inte funnits till att ens ta in och pyssla om sina hästar... Men, de har det så bra i hagen ändå.. så länge de har varandra! ;)
 

torsdag 11 juli 2013

Back to Basic

Under den korta tidsperiod jag varit här, har vi under träningspassen satt väldigt mycket fokus på grundarbetet. Mycket stillastående och markarbete alltså. Jag och Emilio kämpar på med det ständiga rakriktandet, som är såå jobbigt. Det är under de här stunderna som jag funderar om vi alls har kommit nån vart under alla dessa år, eftersom jag alltid kommer tillbaka till samma problem..
Förutom vanligt ground/handwork har vi påbörjat lite arbete på longen också, speciellt för att hjälpa mig med Cerezo. Igår visade Michelle lite "inledande arbete" med sin 6(?)-årige PRE hingst Andaluz. Mycket roligt att se, och speciellt roligt när jag själv fick testa lite. Väldigt snabba och fina reaktioner från hästens sida. Arbetet består i stort sett av bogförflyttning, och inlärning av spöets inverkan och reaktion. Kanske lite dåligt förklarat, men sådär i korta drag.
Emilio har fått vara min försökshäst, för att jag ska lära mig själv alla positioner och hjälper. Han har svarat ganska bra på arbetet, och det är definitivt något som kommer hjälpa honom på alla sätt och vis. Idag på eftermiddagen var det Cerezos tur, och det visade sin fungera mycket bättre än väntat. Lite smånafsande fick matte stå ut med, eftersom jag kom i en närmare position än vad jag annars brukar hålla mig i. Men jag tror nog det bara kan bli bättre, bara han får fokus på rätt ställe hela tiden! Vi kämpar vidare!

söndag 7 juli 2013

En vecka senare

Kan inte riktigt förstå att jag för bara en vecka sedan befann mig hemma i Finland ännu. Visserligen på resande fot, men ändå - hemma som hemma. Imorgon skulle min semester officiellt börja - tänk om man kunde ha semester nu, fyra veckor framåt. Jag tycker så otroligt mycket om den finländska sommaren, och det är synd att jag missar det bästa just nu. Visst är Danmark vackert, men utan någon att dela det med är det inte samma sak, dessutom är ju de lång ljusa nätterna hemma, bara för härliga!
 
Men nog om det nu, tänkte jag skulle berätta lite om stället och mitt jobb. Det står ca. 30 hästar här, allt från små ponnyer, till stora halvblod. En del av hästarna går på ridskolan, några tränas endast av ägarna och 10-15 st är inhyrda. Alla hästarna går just nu på bete, men för att spara på gräset, och ha dem närmare för ridning mitt på dagen, ska allihopa på morgonen till stallet och stå i mindre gräsfria hagar (jordfold som det heter på danska). Det här betyder alltså att vi ska flytta alla hästarna till och från betet varje dag. Och eftersom en av de fyra hagarna ligger ~500 meter bort, blir det ett jäkla massa promenerande. Hästarna är ju inte heller alltid helt samarbetsvilliga när man ska leda flera hästar samtidigt. suck!!
 
Sen är det under dagen det vanliga; mocka åt de som varit inne (ca. 5 hästar står inne), fylla på vatten, sopa, städa upp överallt, middagsfodra osv. Under morgonen ska några hästar tränas, och då är det praktikanternas uppgift att göra dem i ordning. På eftermiddagen ska alla hästarna åter igen tillbaka till betet, och så ska det mockas i jordfolden. Sen till kvällen är det inte så mycket annat än att göra det rent och snyggt i stallet och på gården.
 
Nånstans där i mitten av allt kaos, ska vi få träning - 5 ggr i veckan, 30 min/pass. Det känns verkligen som att de egna hästarna kommer som sista prioritet, vilket inte är roligt. När man är klar med stallet orkar man inget annat än att säga hej åt dem ungefär. Ännu har jag bara tränat två gånger med Emilio och en gång med Cerezo, så det känns inte som jag ännu fått ut så mycket av den delen av praktiserandet. (visserligen har de inte varit här hela veckan heller). Men idag var jag och Emilio på en kort skogstur med den andra praktikanten Synne och hennes häst Juni. Åtminstone Emilio njöt av att få vara ute och röra på benen på terrängritt som han är van vid! :)
 
Cerezo däremot är ju upp i varv (som väntat). Tänk er vilken chock det blir för en hingst, som levt med 1-2 andra hästar i två år och sedan kastas in på ett ställe med 30 hästar, och massor med aktivitet. De har fått stå lite frånskilt bakom stallet på dagarna (dels pga hagbrist nu under ridlägren) och på nätterna har det fått gå i en jordfold på framsidan. Vi får se hur det börjar gå vartefter...
 
Imorgon börjar ridläger 2, mera kaos igen alltså. Men sen är det "semester" 2-3 veckor.. och sen drar väl ridskolan igång som normalt, men vad det innebär vet jag inte ännu.. Bara att vänta och se. :P
 
 
 
 
 
 

fredag 5 juli 2013

Danmark

För alla som inte redan vet det, så befinner jag mig just nu i Danmark. Här är det tänkt att jag ska bo och jobba nu i tre månader. Mina två hästpojkar har också fått komma med mig, så vi kommer få träning ~5 ggr/vecka.
Hästarna i Björneborg
Som väntat har de första dagarna varit ganska jobbiga - massor med nya människor, hästar och rutiner. Blev dessutom inkastad mitt i ett ridläger, så det har varit totalt kaos den här veckan. Men det är bara att bita ihop och kämpa vidare. Bara man kommer in i det och kan fördela arbetsuppgifter med den andra praktikanten så tror jag nog det ska börja gå bättre. Kan ju även tillägga att den andra praktikanten är från Norge, så där hade jag lite tur, eftersom norska är mycket lättare än danska. ;)

Nu ska jag avsluta den här dagen, och så ska jag försöka uppdatera med jämna mellanrum så ni får hänga med...

fredag 7 juni 2013

Maja

..Majsan, Majsefluff, Löken - Kärt barn har många namn, eller hur var det. Tyckte i varje fall att jag kunde dedikera ett blogginlägg åt min fina varmblodsdam Star Majami. Det har nu gått lite över tre år sedan vi hämtade hem henne från Pyhäjoki. Fastän jag genast fastnade för det underbart fina stoet, var det ett köp jag många gånger ångrade i början. Det kändes som jag hade tagit mig vatten över huvudet och det tog länge för oss att hitta varandra.
Majas första dag i Esse, 2010
Maja var med andra ord ganska svår och annorlunda mot vad jag var van vid, men med lite blod, svett och en hel del tårar så kämpade vi oss vidare. Jag vet inte riktigt när vinden vände, men med tiden började allting flyta på bättre. Plötsligt visade hon sig vara något av en naturbegåvning, med dolda talanger. Idag är jag glad och stolt över vilken fin häst jag hittat, istället önskar jag att jag haft mer tid och intresse att jobba intensivare med henne under åren.

Jag och Maja, 2011
För lite över en vecka sedan flyttade Maja till sitt nya hem, hos sin nya fodervärd. Eftersom jag kommer åka utomlands har det varit i planerna redan ett tag, men det känns ändå konstigt att för första gången i sitt liv överlåta en av sina hästar till någon annan. Det känns ändå bra eftersom hon kommit till ett trevligt ställe med många nya hästkompisar i hagen. :)
Majas nya hem, Forsby 2013
 

torsdag 2 maj 2013

Varmskoning

Ikväll har vi fått se lite sko smidning, samt varmskoning.

..Och jag skulle vilja ta hem den här fina ögonlöse hingstpojken!

söndag 21 april 2013

Klippning av häst

Så här i vårkanten, när klippning av häst inte länge är så aktuellt, kände jag för att ta upp ämnet. ;) Jag klipper en eller flera av mina hästar varje år, och ibland brukar jag fundera på det här med rätt och fel - finns det "regler" när man klipper häst, och hur gör ni? Förr när jag tränade aktivt inom dressyr klippte jag två gånger/vinter, första gången i november-december och andra gången i februari. Nu när vi har minskat på tempot och hästkillarna går ute dygnet runt klipper jag bara en gång, på vårsidan.
Jag klipper även hästarna medhårs, vilket många tycks vara obekanta med och tycker ibland är lite konstigt. Orsaken till varför jag väljer att klippa medhårs är givetvis så pälsen inte blir så fruktansvärt kort. Läste nyligen ett forum där det frågades om de faktiskt går att klippa hästen medhårs - så visst går de, hur bra som helst dessutom, och ingen "special-klippmaskin" krävs. Lite knepigare är det ju, och risken att man klipper olika "djupt" finns ju.
Alla klipper ju sina hästar efter behov, hur mycket hästen tränas, svettas osv. Några klipper från topp till tå, och andra t.ex bara halsen. Själv brukar jag köra någon typ av spår- eller filtklippning. Benen och huvudet brukar jag inte röra.
Efter att ha rotat runt på internet, läst mera seriösa sidor/reportage, samt forum kan jag konstatera att det är delade åsikter om hur och när man ska klippa hästen. Var och en väljer ju själva hur de gör och vem de lyssnar på - något slags bondförnuft har vi väl alla?! Själv brukar jag i varje fall reagera lite negativt till de som klipper sina hästar sent på våren. Jag själv har som regel att inte klippa hästen senare än februari, för att inte rubba bytet mellan hästens vinter/sommarpäls. Om jag inte har helt fel så hör väl hårfällningen ihop med stoets brunst också?!

torsdag 11 april 2013

Le Cardinal

Ikväll har Bisin blivit skodd! =)

söndag 10 februari 2013

My baby boy

Cerezo växer så det knakar och energin flödar. Han har varit helt galen den senaste veckan. Galopperat upp och ner i hagen, och gjort alla möjliga skolsprång över mark. Övervägde om jag ens skulle försöka jobba med honom idag, eller om det var dömt att misslyckas. Bestämde mig ändå för att göra ett försök, och det visade sig vara ett bra beslut. Redan när jag ledde honom från hagen var han lugnare än vad han ibland är. Frågade av mamma ikväll om hon såg när jag jobbade med honom. Som svar fick jag "Jo, visst gick de ganska bra idag?". När ens mindre hästkunniga mor ser att Cerezo fungerar bra, så då fungerar han garanterat riktigt bra! ;)
Att ha unghäst är inte alltid så roligt. Man måste alltid vara på alerten och ibland räcker inte tålamodet till. Vissa dagar fungerar ingenting, och då är det bara att bita ihop och fortsätta en annan dag. Jag har haft många jobbiga stunder med Cerezo, men vi har även haft så otroligt många bra stunder. Cerezo har ett otroligt starkt huvud, vilket är både positivt och negativt. Ibland syns det negativa, men jag är fascinerad av den positiva sidan, och jag tror absolut att den sidan kommer göra honom till en så fin häst för framtiden. Men oavsett vad det blir av oss, så ångrar jag inte att jag tog hem den här lilla krabaten för snart 2 år sen.
 
Cerezo 1 år
Cerezo 3 år