Hingsten som blev till valack

Som många av er redan hört har min lille hingst nu alltså blivit till en valack. En sak som jag länge funderat på och i slutet av juni tog jag det slutliga beslutet att det blir kastrering. Så jag väntade på att sommaren och alla insekter skulle försvinna, och i början av oktober ringde jag till närmaste hästklinik. Det har varit ett väldigt tufft beslut, men efter att jag äntligen tog beslutet kändes det som en lättnad, och ju längre tid det gick, visste jag att det skulle bli absolut bäst såhär. Som en bekant till mig sa: "En bra hingst blir en ännu bättre valack".

 

Jag är inte tillräckligt intresserad av att hålla på med avel, åtminstone inte ju nu, och att ha en hingst bara för att ha en hingst har jag aldrig velat. Det jag vill göra just nu är att träna och åka på kurser, och för en hingst som sällan träffar andra hästar är det ett ganska stort "utmaning" att åka till stall&manege med massor av rörelse. Han har sedan han var liten även haft ett så otroligt starkt huvud, som ibland kan bli lite jobbigt för mig och honom själv. Så för alla inblandade blir det lugnast och bäst såhär! :)

 

5 november var dagen D, och oj vad jag har varit nervös. Kommer allting att gå bra?? Många har sagt till mig "Jamen, det är ju bara en rutinoperation". Visst, det stämmer, MEN det kan ändå gå dåligt. Jag har hört om hästar som t.ex. dött på operationsbordet eller inte vaknat upp efteråt. Allt kan hända när det handlar om att söva och operera. Han hade dessutom en roterad testikel, som gav mig lite oro. Och inte nog med det så hade det snöat massor med våtsnö under natten, och när jag och Jessica körde iväg halv 8 på morgonen var inte alla vägar ännu plogade. Snacka om att göra mig ännu mera nervös.

Kaustby i vinterskrud

Väl framme vid kliniken skötte sin Cerezo fint, och allting gick jättebra!! Jaana och assistenten skötte operationen väldigt lugnt och bra! Mellan varven kikade jag på vad de gjorde, men mest satt jag vid sidan om medan Jessica berättade vad de gjorde. ;) Men jag är mycket tacksam över att allting gick så bra med min lilla pojk!

Hemkommen från kliniken. :)

Men oron slutade ju inte där.... Nästa dag när jag kom till hagen fick jag ju chocken eftersom Cerezo var enormt svullen. Min första tanke var givetvis nånting i stilen med "nu har tarmarna fallit ner". ;) Sände en bild till kliniken som sa att det var normal svullnad, och veterinären  hade ju fått dra lite extra i hans roterade testikel, därav kunde han vara lite mera svullen. Nästa dag var han ännu mera svullen, och under helgen skickade jag bild till nästan alla jag kände som kastrerat och frågat hur deras hästar sett ut. ;) Det som ändå gjorde mig lite lugnare var att han inte hade någon feber, åt och kissade normal, och blev piggare och busigare för varje gång jag var ut med honom på promenad. Ungefär 5-6 dagar efter operationen början började svullnaden sakta sakta gå ner, och sen dess har det bara blivit bättre, så nu är jag nog ganska lugn! :)

Dag 3 och dag 7

Någon stor skillnad i hans beteende märker jag inte ännu, men han är ju heller inte den som går och ropar här hemma, så lite svårt att säga... Det är också svårt att veta vad som beror på hormoner och vad som är unghäst eller invant beteende. Men till våren kanske man börjar märka om det är några tydliga förändringar... :)