Summa Summarum

Jag har nu suttit i flera dagar och försökt skriva ihop en liten sammanfattning av min tid som praktikant, men det blir aldrig bra. Så nu tänker jag bara säga som så;. Fastän början kändes förjävlig, och det nästan tog över 1½ mån. innan det kändes bra, så ångrar jag absolut inte att jag åkte. Ju längre mot slutet jag kom, desto bättre började jag trivas och hade ingen stor lust att åka hem längre. Och vad gäller träningen med hästarna är det ju bara helt fantastiskt hur mycket jag/vi fått ut av vistelsen. Så Tack för mig, så kanske vi ses igen i Danmark! :)

Cerezo och grannarna. :)

 

Det går på det sista

Idag har jag haft min sista dag på jobbet, därmed har jag även haft de sista träningspassen med hästarna idag. Imorgon blir det att börja packa in alla grejerna i bilen igen, och städa upp efter min vistelse här. Har varit en småemotionell kväll.. Efter träningspasset med Cerezo höll det nog på att komma lite tårar. Jag är så otroligt glad och stolt över vad vi åstadkommit, och över att jag fått den här möjligheten med hästarna. Inte nog med det så kom min älskade roommate tillbaka ikväll, och att veta att jag snart lämnar en person som kommit att bli en god vän känns inte så roligt. Men, hoppeligen ses vi igen!

 

Och som alla mina facebookvänner redan vet har min fina PRE hingst blivit avelsgodkänd. På fredagmorgonen styrde jag alltså bilen och den lånade trailern mot Sverige. Åkte båt mellan Helsingör-Helsingborg, och lillkillen stod så lugnt och fint hela vägen till Vallåkra och Pepino PRE. Eftersom Cerezos far ägdes av Pepino PRE hade jag sedan länge hoppats på att få se honom under den här resan, men under trista omständighetet gick han bort tidigare i år. :( Men men, på plats visades Cerezo, samt två ston. Cerezo tyckte inte det var speciellt roligt att stå stilla under tiden den spanska delegaten tog alla mått osv. men vi kom oss igenom. Han kanske inte är den mest rastypiska PRE'n, men han fick bra bedömning utan några defekter. Dessutom blev han omregistrerad från brun till svart, så det är ju alltid ett plus. Svart är ju inne. ;)

foto: Sara Rudqvist

 

Rubrik..?

De senaste veckorna har det varit väldigt intressant att jobba med Emilio. Resultatet under träningen blir inte detsamma varje dag, och det är inte alltid några stora förbättringar. Däremot känns det som om det alltid är någon ny del som faller på plats eller förändras lite varje dag. Jag kanske inte alltid är så nöjd med helheten, men jag försöker att uppskatta just de där små sakerna!

 

Med Cerezo är det däremot inte lika intressant, dessutom har han varit lite "all over the place" på senaste tiden. Men idag tog jag i alla fall ett kort träningspass med honom, och han fungerade över förväntan. Lyssnade och gjorde det jag bad om... fastän hans vänstra varv är så jobbigt!!

 

För övrigt flyger dagarna iväg, och ännu en sak som jag kommer glädjas mycket åt att få komma hem till i Esse är höet. Det danska höet är inget att hurra för precis... är det inte dammigt, så luktar det eller ser allmänt dåligt ut. Hästarna har heller inte varit så förnöjda, och Cerezo började hosta där i början p.g.a. dammet. Men, snart får de äta äkta hö, made in Esse! :)

 

Emilio i sitt Esse. ;)

Update :)

Är de det här man kallar för bloggtorka? Har flera gånger tänkt att jag ska skriva, så ni har nånting att läsa, men jag har varit helt utan inspiration till att skriva. Men nu ska jag försöka tänka igenom vad som hänt och ge en liten uppdatering i alla fall..

 

Under den senaste veckan har det varit en hel del städande och fixande inför Bent kursen, som gick av stapeln nu i helgen. En trevlig kurs blev det, med lite ny inspiration och ny förståelse för vad vi jobbat med under den senaste månaden. Dvs. det har varit en hel del fokus på huvudet och lösgöring av alla dess delar... som i sin tur har lett oss vidare till skuldrorna, och bak till bäckenet. Innegrejen just nu är tydligen också att jobba hästen i handwork från utsidan. Det är väl delvis en process för att få ställning och lösgöring och delvis en grej för att checka och hästen svarar på samma hjälper, fast man själv är i en annan position. Givetvis är det ett av många hjälpmedel för hästen, om det så behövs. Kan ju själv säga att jag jobbat på det här viset med Emilio från marken nu, och via det här klarar han av att jobba mycket rakare och mera harmonisk, speciellt när jag går upp i lite samling.

 

Ridit en del har jag ju också gjort. I skritten löper det väl på som vanligt, ibland är han lite spänd, ibland är han trevlig i handen, men överlag tycker jag att vi "hittar vidare" ganska bra. Travat en hel del har vi även gjort. Tänkte nog i fredags när jag satt där uppe och skumpade "ååh, vi kommer aldrig hitta en bra ridtrav". Sen tog vi några mycket fina galopplyft från en energisk travsamling, och sen släppte han plötsligt ner mig på insidan i traven och oj vad jag satt bra där! Bara att kämpa vidare alltså!

 

Av Cerezo börjar det som sagt bli mycket häst. Han har jobbat väldigt fint på träningarna och har hittat en mycket bättre balans i sin kropp nu. Lite vilsen känner jag mig fortfarande ibland, och kan kanske tycka att det borde "släppa" mera mellan träningarna... men kanske det kommer och jag får mera förståelse. Testat lite galoppfattningar har vi också gjort. Det tog en stund innan hans huvud förstod vad jag ville och sen att få den stora kroppen med också. Men idag kom det fina lyften på kommando!

 

Jaa, det var en liten sammanfattning i alla fall.. Jag har för övrigt bara 2½ veckor kvar här, vilket känns ganska konstigt. Snart ska jag alltså hem, vilket är så otroligt roligt! Samtidigt som jag kommer sakna allting här.. och det är ju inte precis så att man kan köra några km och komma på besök och träning varje vecka heller.. :( Men, jag ska suga i mig så mycket kunskap som möjligt nu på slutspurten!

Liten blir stor

Vet ni va, de börjar bli häst av min lille kille. I fredags hade vi träning för Michelle, och vilka steg det kom. Han började verkligen jobba med bakbenen och trampa under sig nu. Testade honom med lite olika saker på longen, som att förstora och förminska volten, samt tog med lite öppna där vid minskandet av volten. Höjde armarna och "gjorde mig stor" för att få honom att komma till mig - och därifrån ska hoppeligen slutan komma så småningom. Långt travpass tog vi, och försökte överlag få honom att reagera lite snabbare på mina hjälper. Han har det lite jobbigare i vänster varv, men va ska inte det bli bättre med tiden.

Har även som mål att promenera med honom utanför hagarna varje dag, för att han ska vänja sig med andra hästar och rörelser. Idag tänkte jag nog "varför ska jag ha en hingst?". Det blir bättre hela tiden, jag har kontroll osv. men nog skulle det vara såå mycket lättare om han inte var hingst. Då skulle jag ju inte ha det här "problemet" att jobba med. Nåjaa, nu e de såhär, och utifrån de får vi fortsätta att jobba. Fin e han ju iaf..

 

Besök hos Bent

Igår styrde jag bilen 150 km söderut, och besökte självaste Bent Branderup. När jag en gång är i Danmark, var jag ju tvungen att hoppa på möjligheten. Och det var ju verkligen en upplevelse att få se Bent träna live, och se alla hästar som man tidigare bara sett på foto och film. Zarif var ju bara såå läcker!! Tyson va' inte långt efter... och alla andra, men de två stod ut!

 

 

Största orsaken till besöket var ju givetvis att Anna-Clara var på plats som veckoelev, tillsammans med Katrin, som jag också ridit för några gånger. Det var väldigt roligt att träffas igen, och få diskutera lite häst och ridning (och allt möjligt annat också). :) Den här dagen kunde ju inte ha kommit mera passande, med tanke på min svacka i träningen. Fick verkligen ny inspiration, och lite andra planer inför framtiden börjar ta form... :) Och så fick jag ju träffa Anna-Claras hästar igen. Lika fina som vanligt!

AC och Acacia

 

Vilsen

Just nu känns det som om jag skulle vara inne i en dimma, och vet inte vartåt jag skall gå. Jag känner mig helt lost i ridningen och vet inte alls vart jag strävar. Varför rider jag? Vad vill jag med ridningen? Efter förmiddagens träningspass kändes det som jag fick ultimatum att "skärpa mig" eller åka hem. Jag kom hit för att lära mig mera, jag är här av egen fri vilja, och vill fortsätta vara här.. Men hur jag lättast och mest smärtfritt hittar tillbaka till rätta tråden, det kan jag inte svara på just nu.

 

Det var en väldigt tung morgon idag alltså, men efter lunch blev det lite bättre. Träningen må vara i obalans, men jobbet det flyter på! Ibland bättre och ibland sämre, men that's life. Idag var det i alla fall en ganska bra jobbdag, trots det ostadiga vädret. Lite småirriterad av alla diskussioner under dagen är jag fortfarande. Känns som jag fått stämpeln "världens mest negativa person", men det är jag ju inte. Visst, jag kunde vara bättre på att "vända på steken" och ta det negativa och göra det till något positivt, men förändringar sker inte på en dag.

 

Och sist men inte minst - till er som läser den här bloggen. Det är min blogg, det är mitt hästliv och mina åsikter - nånting jag har rätt till. Jag är inte den som vill försköna sanningen, därför skriver jag som jag har det. Dvs. har jag en dålig dag så skriver jag om det, fungerade hästarna bra på träningen, ja då skriver jag också om det. Om det inte faller någon i smaken, så behöver ni inte läsa, och om någon har en åsikt, så får ni mer än gärna kommentera! Jag ser ju att ganska många läser, men få säger nånting..